Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

att komma över någon

att komma över någon

LÄSARFRÅGA:

Allt jag tänker på nu är dig, och hur mycket värre du egentligen hade det än vad jag har det nu. Det tog precis slut. Efter 3 år tillsammans och 2 år som sambos. Hur kommer man över någon? Vill kräkas, svimma, gråta och skrika samtidigt. Får ingen luft. Hjälp. Hur gjorde du?


Hej fina du! 

Jag har länge grubblat över din kommentar och övervägt att inte svara för att mitt förflutna ligger bakom mig men någonstans svider det i mitt hjärta över att jag vet precis hur jävla ont det gör. Så mycket stöd och kärlek jag fick när jag mådde som sämst är ovärderligt för mig så jag vill verkligen svara dig.

Alla förhållanden och avslut är olika och det är så mycket som spelar in när man ska sitta ner och försöka förstå varför?! I mitt fall var det så infekterat och hela min värld rasade samman den dagen jag fick uppleva den största förnedringen av dom alla. För mig var det fem år med en och samma person, lägenhet, hund och en historia.

På din fösta fråga hur mycket värre du egentligen hade det än vad jag har det nu?”

– Det går inte att beskriva med ord hur lycklig jag är nu. Jag tror att det mesta händer av en anledning och för lite mer än ett år sedan mådde jag så dåligt så du förstår inte. Jag åt inte många smulor på 2-3 månader, jag drack vin och levde på nachochips varje kväll och grät varje morgon när jag vaknade upp och insåg vad som hade hänt. För mig handlade det hela tiden om ett misslyckande, att jag inte kunde hålla ihop ett förhållande mer än att tänka på att vi kanske inte var menade för varandra.

Det som gjorde mest ont var själva avslutet, förnedringen och sveket. Jag tänkte hela tiden: ”Kunde du inte haft balls och bara gjort slut med mig istället?”

För mig var det mycket praktiskt med att vart ska jag bo, Torsten kommer få flänga fram och tillbaka och hur ska jag kunna leva själv?! Jag hade mycket att ordna upp praktiskt första månaderna som gjorde att jag höll mig sysselsatt, jag umgicks med vänner varje dag, jag kollade om Sex And The City två gånger, jag kollade om hela O.C och jag försökte jobba på som vanligt för att det är det som gör mig glad. Klart jag var ute och festade mycket, dejtade för dejtandet skull men fann inget tillfredställande i det alls. Jag var rätt vilsen och la allt fokus på jobb, det är det enda ingen kan ta ifrån mig.

Efter ett tag satte jag upp en dag som jag hade ”sörjt klart”, tills den dagen kommer får jag skrika, gråta och älta. Men när just den satta dagen kommer ska jag ”rycka upp mig” och skapa MITT liv. Det låter så jävla lätt: ”tiden läker alla sår” men är det någonting som jag vet är att det är sant. Det är viktigt att gråta ut och reflektera men det är också viktigt att gå vidare och jobba på sin självkänsla. Att radera ut allt som har med personen att göra, vara med vänner/familj som gör dig glad och tänka framåt. Jag köpte mig en lägenhet som jag la alla pengar jag kunde på. Köpte all ny inredning, slängde kläder som jag hade haft ”på den tiden” och raderade ut allt jag kunde. Jag ville skapa mig en borg där jag kan komma innanför dörren och tänka: ”Fan vad bra du är Elin, detta är ditt slott och ingen kan komma åt dig”. Jag tänkte alltid att jag ska gå igenom allt själv en gång så har jag gjort det – t.ex fira min födelsedag själv, julafton själv, resa själv, laga mat själv, sova själv etc.

Alla människor går igenom svek och avslut på olika sätt men för min del har det alltid handlat om att jag vill ha något bättre. När jag tittar tillbaka så har jag förstått att vi var aldrig menade för varandra. Vi skulle gjort slut mycket tidigare och vi stred mot varandra än med varandra. Jag tror att alla som varit med om något avslut kan reflektera efter ett tag att ”Vi hade det inte så bra trots allt” och att man finner ett lugn i det. Det gör fruktansvärt ont, jävligt ont – kärlek är den värsta men också den bästa känslan som finns.

Idag kan jag bara tacka mitt förflutna för vad som hänt mig. Jag har blivit så mycket starkare, fått insikt i vad jag vill med mitt liv, jag har blivit 27 år och är väldigt stabil. När jag står inför något som är jobbigt så tänker jag ”Jag har varit med om det värsta, jag klarade det – jag kommer klara av allt”. Som jag skrev innan så tror jag allt händer utav en anledning, om inte mitt tidigare förhållande hade tagit slut så hade jag inte träffat mitt livs största kärlek. Jag får uppleva känslor som jag inte trodde fanns, jag har träffat mannen i mitt liv – min bästa vän och att få dela livet med den finaste människan som finns är mitt OS-guld i livet.

Jag har aldrig trott på ”the one” men jag måste verkligen ändra mig på den fronten. Jag och A träffades med tunga bagage bakom oss, människor som inte vill oss väl men vi är så starka tillsammans och jag vet med handen på hjärtat att vi kommer klara av det tuffa livet TILLSAMMANS. Nu handlar det inte om att jag har en ”ny kille” utan jag har träffat den person som jag vill leva med för resten av mitt liv – så har jag inte alls tänkt tidigare.

Den viktigaste människan i ditt liv är DU SJÄLV, ta vara på dig och investera i dig SJÄLV. Det gör sjukt ont, det kommer göra det under en längre tid framöver men lova mig att i sluändan ska all smärta och tårar vara värt för att DU har blivit en starkare människa.

Hoppas du fick svar på lite av din fråga och är det någonting mer du undrar över så är det bara att kommentera. Massor med kramar och kärlek till dig 

 

 

Elin Johanssons webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Linn Herbertsson
Home
Andrea Brodin
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Sandra Beijer
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Home
34 kvadrat
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Susanne Barnekow
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Fanny Ekstrand