Hej underbara ni!

Nu är det dags, inlägget som jag har väntat med att skriva för att det har varit så känslosamt för mig att skriva om. Ni har frågat så mycket och jag har inte glömt det, hur ska jag kunna gör det? Men jag ville verkligen skriva detta inlägget i lugn och ro, för jag vet att det kommer bli långt. För lite mer än en månad sedan fick jag uppleva den mest romantiska och kärleksfulla helgen i hela mitt liv. Ska jag vara helt ärlig så har det tagit en månad att kunna smälta allt och reflektera över vad vi var med om. Ni som följde hela Paris resan kommer ihåg vissa delar men för er som inte var med: Sök på ”Paris” i sökfältet på bloggen och inlägg från 2017 så kommer ni kunna följa upp.

Det började redan på torsdagen att jag fick en rebus av A för att jag skulle lista ut vart vi skulle åka. Det tog mig en hel dag plus flera personers hjälp för att lista ut vart vi skulle, vi skulle åka till Paris. Det är den stad i världen jag älskar att vara i, den har allt och jag mår väldigt bra när jag är där. Jag fick inte reda på någonting mer utan vi åker till Arlanda på fredagen och landar på kvällen i Paris. Vi åker till första hotellet, The Peninsula Paris som är mitt drömhotell. För att förtydliga så älskar jag dyra hotell, jag är en hotell-torsk som går igång på fina hotell. Jag känner mig som en drottning i en Disney-film när jag får bo på fina hotell. Jag lägger gladeligen mycket pengar på hotell än att shoppa när jag är utomlands.

Jag blev helt stum när jag fattade att vi skulle bo här. A hade snappat upp att detta var mitt drömhotell och bokade taksviten, helt otroligt. Vi bytte om snabbt och åt en fantastisk middag på ”The Beef Club” som jag verkligen kan rekommendera. Det hände någonting den kvällen, vi pratade så mycket och fördjupade oss i varandra mycket mer. Vi pratar väldigt mycket med varandra i övrigt, båda tycker att nyckeln till en bra relation är kommunikation och försöker förvalta det så mycket det går.

Vi vaknade tidigt på lördagsmorgonen, åt en underbar frukost på sängen och bara njöt utav varandras sällskap. Vid lunch sa A att jag skulle börja packa ihop mina saker för vi ska åka vidare?! Ehh. okej? tänkte jag. Vi sätter oss i en taxi och åker till Shangri-La Hotel Paris som är ett av Paris lyxigaste hotel. Jag har inte ens hört talas om stället tidigare vilket är konstigt i och med att jag knarkar sidor med lyxiga hotell på google. Så som folk är om Hemnet, så är jag med lyxiga hotel i världen.

Jag blev helt stum men en blandning utav nervositet och dåligt samvete för jag vet hur mycket dessa hotell kostar. Jag vet inte varför jag kände så men jag har aldrig riktigt blivit uppvaktad någonsin, jag har aldrig känt att någon vill göra något för mig utan att ha någon egen vinning utav det. Under detta dygn så hade A en blick mot mig som jag har svårt att förklara, allt var med så mycket kärlek och han ville verkligen att jag skulle vara glad.

Efter vi hade checkat in på taksviten på Shangri-La Hotel Paris traskade vi mot alla shoppinggator. Det var riktigt varmt i Paris, det var nästan jobbigt att gå runt. Vi drack massor med vatten och inne i butikerna var det svalt och skönt. A ville pront att vi skulle gå in på Chanel, jag vägrade inte direkt så vi traskade in där. Han tog fram en väska, sa till en tjej från personalen att ta fram alla färger på just en speciell väska. Jag står där som ett fån och vet inte riktigt vad som händer. När hon kommer fram med alla väskor säger A till mig:

• ”Älskling, fucka inte ur här inne nu men jag tänker köpa en väska till dig”

Jag höjer rösten och säger ”nej, nej, nej – det får du inte göra – då köper jag den väl själv”. Här fick jag panik, total panik. För jag vet att har A bestämt sig för något så går det inte att rubba det. Jag frågar efter toaletten och får åka upp två våningar i hiss och glider in på den lyxigaste toaletten jag varit på – och börjar hulka i toaletten?! Det handlade inte om själva den materiella saken i sig utan mer den omtumlande situationen jag var i. När jag hade repat mig åkte jag ner och ser att A betalar och en i personalen kommer ut med väskan snyggt paketerat i en Chanel påse.

Han såg så nöjd ut och jag helt överväldigad och det enda jag ville göra var att gå ut från butiken och storböla. Nu ska jag lägga till att det är inte själva väskan i sig som var mest överväldigande utan själva sättet han gjorde det på. Sen ska jag inte ljuga och säga att vem faaaaan vill inte ha en Chanel väska? Efter den känslomässiga stunden inne på Chanel så ville jag tammefan bjuda karln på lunch – det fick han gå med på kände jag.

Vi fixade iordning oss och tanken att vi skulle äta middag på vår egna terass. Vi var tvungen att lämna rummet i en timme för att dom skulle göra iordning rummet. V i passade på att ta bilder, drack drinkar och verkligen bara nöjt utav varandras sällskap. 

Vi traskade upp mot rummet igen och jag möts utav detta… Jag trodde bara dessa saker hände på film, om ens det. Ni som följer mig på Instagram såg min enorma chock på storyn och jag visste inte vart jag skulle ta vägen. A bara står och ler och säger att han älskar mig.

Så går vi upp mot terassen!

Möts utav ett glittrande Eiffeltorn och en man som står och ser helt fantastisk ut, herregud vad jag älskar honom!

Här började mina följare skriva att ”Han kommer fria till dig” – ”Det luktar frieri”. Ska jag vara helt ärlig så hade jag inte det på känn förens jag såg alla rosblad över hela rummet. Saken är den att när vi hade satt oss och maten började komma in så sa A att ”Detta var överraskningen, hela resan, hotellen och Chanel väskan” – då släppte jag frieriet-tanken för allt var redan så överväldigande nog. Men under middagen tycker jag att han var lite stressad och åt väldigt fort. Men jag tänkte att denna helg måste ju vara lika intensiv för honom som för mig. Äta fort gör han hemma också samt är A väldigt romantisk i vardagen också. Han kan överraska mig med allt möjligt, allt från mina favoritgodisar en tisdag till en köttfärssås på en fredag. Han är väldigt kärleksfull som person så någonstans tyckte jag inte detta var konstigt, mer otroligt påkostat och planerat.

Under middagen pratade vi om oss, vår kärlek och verkligen nöjt utav varandras sällskap. Vi åt massor med smårätter som kom upp och vi hade en egen butler som såg till att vi hade glasen fulla och hade en bra kväll. Strax innan 23.00 och precis efter efterrätten sa A att vi skulle passa på att ta en bild när Effieltornet glittar, det gör det nämligen varje hel timme. Han gick ner för att hämta en högtalare så vi kunde lyssna på musik samt sa åt butlern att var redo med att ta en bild.

Jag satt där och väntade på att A skulle komma upp, Eiffeltornet hade redan börjat glittra och jag började bli stressad och sa ”hallå, kom nu då – det glittrar ju på som fan nu”. Han kommer upp med vår låt i högtalaren, ”Ed Sheeran – Perfect” och jag säger ”Nej men åh, vår låt ju”. Han är tyst, börjar ta av sig kavajen och hänger den på stolen samtidigt som han skjuter in stolen. Där blir jag ba: ”Meh, hallå – vi ska ju ta en bild” haha ni tjejer vet hur man blir.

Efter det blir allt svart…

Han sätter sig ner på knä, säger dom finaste orden en tjej kan få höra från en person man älskar så enormt mycket. Jag brister ut i gråt, skriker nej nej nej vad händer och i samma stund  frågar A, ”Vill du gifta dig med mig?”. Jag bara gråter, flyger ner i hans famn, mina lösögonfransar flyger ner bland rosbladen på golvet, mascaran har hamnat i bh:n och jag säger självklart JA efter att ha skrikit ”nej, nej & nej” flera gånger – haha.

Den här bilden säger så mycket, jag gråter bara att kolla på den. Efter ett tag så kommer jag på: ”Just ja, ringen” haha. Då har A satt på den för längesedan och jag kollar på fingret och ser den mest underbara ring som någonsin har skådats.

Det är en ring i 18k vitt guld med en smaragdslipad akvamarin sten och diamanter runt om. Ringen är från Efva Attling och jag har velat haft den här ringen så länge jag kan minnas. När jag och A gjorde vår första resa, när vi var på Gotland i våras – kommer ni ihåg? Så pratade vi om bröllop, bara för kul skull. Då sa jag att jag hade en önskering, just denna – så han snappade upp det och fem månader senare sitter den på mitt finger.

Det tog 1,5 h innan vi kunde sätta oss ner och bara andas. A hade fixat fotografer, hela frieriet finns på film och jag fick reda på att han köpte denna ring och resan precis efter Budapest, i mitten på juni. Han berättade att han endast köpte väskan för att ”vilseleda mig”, haha vem gör så? Alla gånger han skulle ”gå och beställa upp saker till rummet” så roddade han med hotellet och personalen för att allt skulle gå som planerat.

När denna bild togs, på min födelsedag 8 juni i år visste jag att detta är den man jag vill leva med hela livet.

Jag är världens lyckligaste tjej just nu. Jag har varit lika lycklig från dag ett när jag första gången gick på dejt med honom. Jag är snart 28 år, jag har vuxit upp väldigt snabbt och la fem år på ett förhållande som gick käpp rätt åt skogen. Fem år är väldigt lång tid, det har kostat mig mycket smärta och jag tänker inte göra om samma sak igen. Jag vill leva lycklig varje dag, försöka i alla fall. Jag vill släppa allt med ”redan, för tidigt, ta det lugnt” vill jag gifta mig imorgon eller skaffa 14 hundar nästa vecka så ska jag göra det – för jag mår bra utav det.

Jag trodde aldrig att den här typen av kärlek fanns, jag trodde aldrig att man kunde känna såhär för en annan människa. På toppen av det är att båda känner samma sak, det har aldrig varit något spel mellan oss, jag har aldrig frågat ”vad känner du?” inte han mot mig heller. Allt har fallit sig så naturligt och vi har aldrig tvivlat på varandra. Jag sa till mig själv när allt skit hände, ”jag kommer aldrig lita på någon kille igen” men ett år senare finner jag en person som gör att jag inte ens behöver ifrågasätta tillit – den finns bara där.

Jag har gett mig själv hopp om människor och kärlek. Jag har valt att vara öppen och låtit er tagit del utav min kärleksresa för att jag vill ge hopp till alla sårade hjärtan där ute. Allt handlar om personlighet, det handlar inte om vad man jobbar med, vart man bor eller vilka kläder man har på sig . Allt handlar om att finna en person som du älskar att vara med, en person som lyfter DIG och tillsammans mår så jävla bra ihop. Jag vill att alla ska få uppleva denna kärlek, jag visste inte ens att den fanns innan – därför säger jag till alla tjejer där ute: VÅGA!

Nu har vi en ny lägenhet att flytta in i tillsammans om några månader, ett bröllop i Italien nästa år och ett förhoppningsvis långt och lyckligt liv tillsammans. Vi bara kör, vi struntar i lagar och regler kring kärlek för båda tycker att det inte finns några. Kärlek är mellan två personer, ni sätter reglerna och jag tänker leva ut till max tillsammans med den finaste personen som nu är min blivande man!