Elin Johansson

GOD MORGON VÄNNER!

Vet ni, för ett tag sedan gästade jag en nystartad podd som heter ”HÅRPODDEN” som Linda Beronius tillsammans med Anton Berner har startat för hårtokiga människor. Det var så roligt att få vara deras första gäst och vi pratar om hur allt startade för mig,  hårfärg, entreprenörskap, hur man lyckas på sociala medier som frisör, hur jag lyckas leva med mitt jobb som livstil samt mycket mer.

Det var så roligt att hänga med Linda och Anton, tack för att jag fick vara gäst. Om ni vill lyssna på avsnittet så kommer ni dit HÄR (LÄNK). Den finns också på Acast.com samt i alla podd-appar 🙂

Hej vänner!

Igår testade jag en ny produkt som precis lanseras denna vecka. No Mo-Stache kommer från Los Angeles och grundarna Jen Paschall och Gita Vasseghi ville ta fram en vaxprodukt för hemmabruk. Dom ville produkten skulle vara lätt och smidig att använda samt optimal att ta med sig i väskan.

Denna lilla burk är så söt, den innehåller 12 stycken vaxremsor som är hypoallergena och man värmer upp dom med händerna. Jag brukar vaxa runt ögonbrynen, överläppen och ibland kinderna.

Det var krut i dessa kan jag lova, ni som följer mig på Snapchat (StyleElin) vet att jag blev så röd – haha. Allt hår försvann lätt och jag försökte dra så fort jag bara kunde. Det följer med en aloe-vera kräm, tack för det kan jag säga. Det enda jag inte gillade är att dom är rätt stora att använda kring ögonbrynen. Jag klippte till dom så det blev lättare att få det exakt men jag hade föredragit att dom kom i olika storlekar och att själva vaxremsan gick hela vägen ut – kant till kant.

Resultatet blev verkligen jättebra och den kostar 179 kr och kommer säljas på Åhléns.

HEJ VÄNNER!

Hur mår ni idag? Herregud vad kallt det är ute, jag blir galen. Men hörrnii, jag har ju en magisk kund att visa er. I veckan var Emelie hos mig för att snygga till håret. Jag älskar att göra Emelie’s hår, det är ett magiskt hår som gör både färg och form rättvisa. Vi skulle inte göra något speciellt egentligen mer än att fräscha upp det blonda, färga utväxten och göra botten djupare och kallare.

Så fin färg på hennes tröja som verkligen lyfte fram den blonda tonen. 

Jag lägger alltid en väldigt mörk bottenfärg, när jag färgar dom mörkaste brunetterna så använder jag samma färg. Sedan möter jag upp med slingor och målar i en balayage-teknik. Jag har tagit upp det tidigare när jag färgat Emelie att det är inte lätt alla gånger att få färgerna att smälta ihop snyggt. Det kommer alltid bli en varm övergång hur mycket du än försöker, deppa inte ihop för det – det är en kemi vi inte kan påverka. Jag har testat många gånger att addera en extra färg emellan för att skapa en softare övergång mellan mörkt och ljust. Men ska jag vara helt ärlig så tycker jag inte det blir lika snyggt som att låta färgerna gå ihop naturligt. En smaksak, men man ska alltid testa sig fram för att kunna jämföra 🙂

Det jag brukar mixtra med är den blonda tonen. Ibland satsar jag på en mer ”klar” kall blond ton, ibland blandar jag in mocca/guld och ibland en mer nude/råg:ig blond. Jag valde det sistnämnda och helheten blev verkligen jättebra tycker jag.

En jättebra färg att möta våren med. Den är full med kontraster, pigment men ändå ljus och fräsch 🙂 Jag volymfönade håret med två rundborstar samtidigt och lät det vara så. Ibland behöver man inte fylla ut med locktången, håret får svalla som det är.

Hej vänner!

NYTT AVSNITT – i veckans avsnitt fortsätter vi med On Fleeks Sociala Medieskola (del 2) och går då över på utrustning. Vad behöver du för kamera, program och appar för att få den bästa bilden? Vi pratar också om tidspress och stress från branschen. Är snabbast verkligen bäst? Är det fel att ta tid på sig? Och hur nervös behöver du egentligen vara över ditt smutsiga hår eller ofixade naglar om du träffar oss på stan?

Ni kan som vanligt följa oss på Podcaster (LÄNK) och på Acast (LÄNK). Hoppas att ni kommer att gilla avsnittet <3

Hej fina ni!

Hur mår ni? Jag mår bara bra, är fortfarande lite trött sedan helgen men är mitt uppe i jobb så det rullar på. Jag har börjat fundera, vad jag håller på med?! Jag har fortfarande svårt att skilja på ”Privata Elin” och ”Elin på sociala medier”, den gränsen är väldigt hårfin. Jag har alltid varit noga med att separera dom två delarna för att inte tappa bort mig själv i denna ytliga värld jag jobbar i. Jag är egentligen tjejen som älskar att gå osminkad, älskar att vara ute i skogen med Torsten och vill hellre umgås med mina nära och kära i en avskalad miljö. Nu när jag varit ute mycket på sista tiden så märker jag hur jag mer och mer agerar som ”Elin på sociala medier” än ”Privata Elin”. Jag träffar så mycket människor som har en viss bild av mig och då blir det automatiskt att jag kopplar på den Elin jag tror människor vill se – förstår ni hur jag menar?!

Det handlar absolut inte om att jag försöker vara två olika personer eller att jag inte är mig själv, ni som känner mig vet att jag alltid är mig själv. Men det handlar mer om hur jag känner mig för den jag är. En speciell sak är att dejta, eftersom vi träffas mer på sociala medier än in ”real life” så blir det ännu svårare. Många killar har en viss bild av mig utav det dom ser på sociala medier och försöker ”charma” upp mig på ett sätt som jag oftast tycker är så avtändande. Jag tycker det är enormt roligt med människor – jag tycker att ett genuint självförtroende, intelligens/driv, omtänksamhet och bra värderingar i livet och för andra människor är det finaste man kan bära med sig. Jag imponeras inte av pengar eller materiella saker, helt värdelöst i mina ögon. Att en person är genuint snäll utan en baktanke är väldigt ovanligt med så vackert. Jag är trött på att sociala medier egentligen gör oss mindre sociala och vi blir betydligt sämre på att kommunicera mellan varandra ”i verkligheten”, hänger ni med?! En kommentar eller en ”like” ersätter inte ett samtal mellan två personer. Hur många har inte menat ”hon/han hörde av sig med en kommentar på min senaste bild” – och det ska då ersätta ett sms/samtal där personen i fråga faktiskt frågar hur du mår?! Bara där tycker jag vi förlorar värdet med att kommunicera med varandra. Men det blir lite dubbelmoral för jag älskar sociala medier för andra syften, det är en värld som gjort att jag har chansen att göra det jag brinner för. Visst är det konstigt?!

…

Men det som stör mig ännu mer är att jag är totalt fokuserad på mitt jobb, jag gör allt väldigt bestämt och försöker alltid göra det jag vill göra – går inte det så löser jag det alltid. Men när det kommer till mig själv (utanför jobb), hur jag mår eller hur jag värderar mig själv blir jag som en 15 årig tjej som vill ställa mig och skrika. Jag är expert på att skyffla allt under mattan och så fort någonting blir jobbigt då blockerar jag situationen och leker att det aldrig hänt. Har jag problem på jobbet så löser jag det inom 2 minuter, vilken diskussion eller vilket möte jag ens måste ta – hur kan det skilja sig så mycket?! Det stör mig, verkligen stör mig. Det får mig också att upplevas som en hård, känslokall och självisk person – men så är verkligen inte fallet. Jag blir enormt glad när det är så många som kommenterar så fina saker om mig när jag vloggar. Att ni verkligen ser mig som ”Elin”, helt helt vanlig människa.

Jag ville bara skriva av mig denna morgon, hade egentligen ingen poäng med detta men om ni känner igen er så får ni gärna dela med er hur ni ser på saken. Jag tror många kan känna igen sig i att oavsett om man jobbar på sociala medier eller har ett privat konto så vill vi alltid visa den fina sidan och framställa oss själva som den bättre människan.

Sociala medier är ett stort pussel där du själv väljer mönstret, se då till att pusslet går att köpa i butik för personer som vill lägga pusslet tillsammans! Ha en underbar dag vänner, ni är bäst <3